- Project Runeberg -  Jesu Lif /
1227-1228

(1878) [MARC] Author: Frederic William Farrar Translator: Fredrik August Fehr With: Hans Magnus Melin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Fariséer och Sadducéer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


XI.

Fariséer och Sadducéer*.


1.

Den sociala motsättningen.



För det judiska folkets inre utveckling under
tiden närmast fore och närmast efter vår
frälsares framträdande i verlden var motsättningen
emellan det fariseiska och det sadduceiska
partiet af afgörande betydelse. Ty om partier är
här fråga, och icke, såsom man förut mera
oegentligt plägade uttrycka sig, om sekter.
Tvenne rigtningar nämligen, i hvilka ett helt
folk delar sig, äro inga sekter utan partier.
Äfven det i Apostlagerningarna (5:17; 15: 5;
26: 5) använda uttrycket hairesis (egentligen
det utvalda, tänkesätt, sinnesrigtning)
öfversattes bäst med »rigtning»; Josephus begagnar
sig af samma uttryck i betydelsen af
»filosofskola».

För att rigtigt fatta de båda partiernas
väsen och betydelse måste man framför allt
lägga märke dertill, att det här icke blott är
fråga om en religiös eller dogmatisk, utan äfven,
och det till och med i främsta rummet, om en
social motsättning. Josephus afgifver på
upprepade ställen de bestämdaste vittnesbörd derom,
att fariséerna utgjorde det egentliga folkpartiet,
sadducéerna det presterliga adelspartiet.
Fariséerna, säger han, hafva mängden af folket till
bundsförvandter; särskildt hafva de i sin hand
qvinnorna. De utöfva ett ofantligt stort
inflytande på församlingarne, så att alla
guds-tjenstliga handlingar, böner och offer ske i
öfverensstämmelse med deras anordningar. Deras
herravälde öfver massorna är så oinskränkt, att
de till och med i det fall vinna gehör, att de
säga något emot konungen och öfverste presten.
På grund häraf äro de framför andra i stånd
att med framgång uppträda emot konungarne

och de mägtige. Sadducéerna deremot vinna
endast rika och förnäma personer för sig; folket
hafva de icke på sin sida. Få män hafva låtit
sig påverka af sadducéernas lära, men desse få
äro dock de förnämste i anseende. Uträttadt
blifver af dem i deras partis syfte så godt som
ingenting. Ty så snart de få ett embete, rätta
de sig, om än motvilligt och tvunget, efter det,
som fariséerna säga, emedan i annat fall
mängden icke skulle fördraga dem och deras
åtgöranden. Representera alltså sadducéerna
företrädesvis det aristokratiska elementet, så
innebär detta tillika, att de räknade det stora
flertalet af sina anhängare bland presterna. Det
var nämligen just presterskapet, som utgjorde
det judiska folkets adel. Också betygas oss
både af det nya testamentet och Josephus
uttryckligen, att de öfverstepresterliga familjerna
tillhörde det sadduceiska partiet (jfr Apostlag.
5: 17). Så rigtig nu än denna för första
gången af Geiger med eftertryck framhållna
uppfattning är, så får den dock icke göra sig så
ensidigt gällande, att man anser, att fariseismen
i och för sig skulle hafva stått i
oppositionsförhållande till det levitiska prestadömet. Att
så icke var fallet, framgår redan af den
omständigheten, att det fans prester, hvilka tillika
voro fariséer**. Och de fariseiska
bestämmelserna angående folkets afgifter till templet,
angående häfoffer, tionde och förstlingar, låta
— efter alla tecken att döma — presterna få
sitt »goda, packade, skakade och öfverflödande
mått». Också betygas på ett ställe
uttryok-ligen, att presten såsom sådan, cwteris paribus,
står öfver den vanlige israeliten***, Riktigt

* Efter Sehibrer, Lehrbuch der neutestamentlichen Zeitgeschichte, sid. 425 ff.
** Josephus till exempel var sjelf på en gång prest och farisé.
*** »En prest är för mer än en levit, en levit för mer än en israelit» (Horajötli III: 8).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:32:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jesulif/0634.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free