Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- XI. Fariséer och Sadducéer
- XII. Yttranden, som af traditionen tillskrifvas vår frälsare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den religiösa tankens kraft och energi, hvilken
inom de fariseiska kretsarne hade alstrat nämda
alla gränser öfverskridande och alla skrankor
nedbrytande tro på Guds försyn. De höllo sig
till den ju äfvenledes i gamla testamentet
representerade åsigten, att en menniskas lycka eller
olycka är en följd af hennes eget förhållande.
En icke förskylld olycka kunde de redan derför
icke medgifva, emedan dem fattades tron på
utjemningen i en annan verld. Och en Guds
medverkan vid de menskliga handlingarne
afböjde de — oafsedt det betänkliga i
antagandet af en concursus ad malum — också på
den grund, att de häruti trodde sig varsna ett
öfvermätt af fariseisk nitälskan om Guds
majestät.
 |
| 810. Gammal bronstafla*. |
XII.
Yttranden, som af traditionen tillskrifvas vår frälsare.
I sitt förmaningstal i Miletus till
församlingens äldste från Efesus säger apostelen Paulus
följande, enligt hvad vi läsa i Apostlag. 20:
35: »i allt har jag visat eder, att så måste
man arbeta och antaga sig de svaga och
ihågkomma Herrens Jesu ord, att han sjelf sade:
saligare är gifva än taga». Något sådant ord
af Kristi mun omtalas dock på intet ställe i
våra evangelier. Det samma är fallet med
många andra yttranden, som af den äldsta
kyrkans författare anföras såsom ui’sprungligen
uttalade af vår frälsare. De märkligaste bland
dessa äro följande**:
1. Det märkliga tillägget i codex D (codex
Bezae cantabrigiensis) till Luc. 6: 5, se ofvan
kol. 563.
2. Samma codex tillägger äfven efter Matth.
20: 28 följande ord: »men J, söken att af litet
blifva store och af stort små».
3. »Blifven skicklige penningevexlare»
(anfördt af Epiphanius m. fl.).
4. »Den, som beundrade, skall regera, och
* Ofvan stående träsnitt utgör en afbildning af den ena af ett par punkterade bronstaflor, som hittades
för omkring trettiosju år sedan vid gräfningar i och för läggande af grundval till den gamla jernvägsstationen
i Xork. De genom punkter betecknade grekiska orden äro tvifvelsutan följande: theois tois tou hegemoniköu
praitoriou Skrit. Demetrios, det är: »åt härförarprsetorii gudar Demetrius skrifvaren». Denna inskription
kastar ett välkommet ljus öfver ett bekant ställe i Johannes’ evangelium (18: 28). Ty ingen rättrogen jude
kunde under några omständigheter, och allra minst vid påskhögtiden, inträda i ett preatorium, om det på
sådant sätt uppenbarligen var helgadt åt hedniske gudar och egde ett altare för deras dyrkan.
** Jfr M. Hofmann, Das Leben Jesu nach den Apokryphen (Leipzig 1851), sid. 317 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:32:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jesulif/0640.html
