- Project Runeberg -  Svenskarne i Illinois. Historiska anteckningar /
IX

(1880) [MARC] Author: Eric Johnson, Carl Fredrik Peterson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stockhydda eller ett brädhus af det mest rudimentära slag. Allt gick väl.
Hemanet utvidgades år efter år med 5,10,15, 20 acres, stockhyddan gaf
vika för ett ”framehus.” Slutligen växte egodelarne till vidden af 160
acres eller mer, och boningshuset vardt efter omständigheterna
förbättradt. Det innehåller nu 5 a 6 välmöblerade och bemattade rum, i det
ena af hvilket ses ett piano eller en orgel, å hvilket instrument något
af barnen med framgång öfvar sina musikaliska anlag. Någon af de
äldre sönerna torde redan med fadrens hjelp hafva börjat
jordbrukslifvet för egen räkning, antingen i hemorten eller, som ofta är fallet, i
någon vestligare stat, der jord är tillgängligare.

Denne så framgångsfulle nybyggare — och vi ha valt honom
såsom typ för den svenska jordbruksklassen i vår stat — har icke under
dessa år af ihärdig möda för materiel förkofring förgätit att efter sin
förmåga understödja kristendomens och den allmänna odlingens sak.
Han har gifvit sina barn en vanlig amerikansk uppfostran, bidragit till
kyrkbygnad, prestaflöning och underhåll af många andra såsom
nödvändiga ansedda saker. Ännu mer: han har icke undandragit sig att
hjelpa en eller flera slägtingar från det gamla fäderneslandet och se
till att de kommit på fötter i det nya. Nej, han har gifvit, som han
fått, och njuter nu lönen för sin möda och allmänanda uti ett hem,
hvarifrån han med klar blick på framtidens himmel läser löftet om en
djupare frid såsom lön för de genomgångna striderna.

Stor är den förändring, som under dessa år ägt rum med hänsyn
till emigrantens ekonomiska tillstånd, men större och betydelsefullare
är den inre förvandling, han samtidigt undergått. Hans första år på
den amerikanska jorden var det märkvärdigaste året i hans lif. Den
ombvälfning i hans själ, genom hvilken de rent svenska känslorna och
tänkesätten omsider gåfvo vika för en alldeles ny, kosmopolitansk
verldsåskådning, tog då sin början. Han kom med en mer eller mindre
stadfästad tro på skaldens ord, att “Sverge är det bästa Gud har
skarpadt” och med ett fast beslut att ej tillåta någon ny idé från de
fosterländska minnenas helgedom fördrifva en enda af dessa tankar, genom
hvilka han ännu kände sig så innerligt fästad vid det kära landet i
norden. Denna tro och detta beslut stärktes, när han i början fann sig
bedragen på nästan hvarje hopp han i förtid bygt sig om Amerika och
lifvet här. Han visste icke, han, när han tog afsked af sitt fosterlands
höga natur, att det i så många andra afseenden storslagna landet i
vester är njuggt på sådana scener, som i nordbons själ vårda hvad som är
skönt och oförgängligt.

Himmel, luft och jord föreföll honom här så annorlunda, och
menniskorna syntes så prosaiska, så kalla, så egennyttiga. Och ju större
kännedom den nyanlände ägde om sitt fosterlands historia, ju djupare
intryck han varit mäktig att mottaga af hemlandets natur, ju intimare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:33:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jesveill/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free