Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
A. Anderson och en person vid namn Hammarbäck voro sällskapets
ledsagade.
Denna ansenliga folktillökning nödvändiggjorde inköp af mera
land. Före 1847 års utgång lade man sig derföre till med följande
land-stycken: den östra halfvan af den 17 sektionens nordöstra fjerdel, den
sydöstra halfvan af den 16 sektionens nordvestra fjerdel, nordvestra
halfvan af den l6:de sektionens nordöstra fjerdel, den nordöstra halfvan
af den 16 sektiones nordvestra fjerdel o. 8. v. Ytterligare köpte man af
Broderick 39 acers för $130. Vid samma lag eller på höstsidan
påbörjades en väderqvarn för två par stenar, hvilket verk fullbordades den 29
Januari 1848. Denna qvarn afhjelpte till en högst betydlig grad nöden
ifråga om målning, enär man nu alltid var istånd att bålla endera
qvarnen i gång: ibland den med vatten och teolige-kandidatcr drifna,
och ibland den “vinddrifna.” Den senare, skött af John Björk, tog
emellertid företrädet och anlitades flitigt till dess att en ångqvarn
omsider intog dess ställe.
Men det mest trängande behof, som uppstod i och med den stora
skarans ankomst, var husbehofvet — boningsrum. Ett nytt antal af de
ofvanbeskrifna grottorna tillverkades härför; så att hela antalet utgjorde
vid vinterns inbrott 17. Likadana anordningar gjordes för hästarne och
nötkreaturen, och på det stora tabernaklet lade man, till skydd mot köld
och nederbörd, ett bastant ekspånstak.
Att tälja de lidande kolonisterne utstodo under det första året är
ej möjligt; de kunna dessutom lättare tänkas än beskrifvas. Dock må
här sägas, att dessa lidanden voro af mångahanda slag. Stor var den
nöd som ibland uppstod såsom följd af bristen på lifsförnödenheter.
Knappast mindre ledo de af det for dem främmande klimatet, hvars
verkningar blefvo så mycket känbarare, som platsens läge vid den tiden
var ytterst ohälsosamt. Härtill kom det sammanpackade tillståndet i de
osunda, trånga och mörka boningarna, hvilkas dörrar vätte åt den öppna
ravinen, der de genomträngande vindarne natt och dag höllo sina
ingalunda uppmuntrande sånger. Sådana förhållanden måste frambringa
sjukdomar, och sådana uteblefvo icke. Feber, frossa och diarhe vore de
allmännast gängse och dödligaste; och för dem fullo många offer. Det
oaktadt förmärktes föga knot och klagan. Man var nöjd och tålmodig
äfven i dessa mörka stunder; somliga hade till och med hjerta nog att
vara glada, känna sig lyckliga. Hemligheten härtill låg förmodligen
uti den religiösa eld, som brann på deras härdar och det hopp om en
nära liggande ljusare framtid, som blandade sig i dessa fromma känslor.
De förnummo inom sig en stark, sällsam kraft och ett djupt obrutet
lugn. Hvad mer behöfdes för den resignation, de ådagalade?
Det fans emellertid andra, utom samfundet stående som gjorde sitt
bästa att störa detta lugn, häfva denna sinnenas harmoni. Ibland dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
