Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som var den största, 28,322 yards lärft ocb 3,237 yards mattor. Denna,
som man ser, väl skötta näringsgren fortfor upp till 1857, då likväl
kolonien ej längre förädlade linet till andra än egna behof, orsaken härtill
varände omöjligheten att nu täflamedde i öststaterna belägna fabrikerna
hvilkas alster genom den utvecklade samfärdseln började vinna marknad
öfverallt i vestern. Totalbeloppet lärft afyttradt upp till sistnämnda
år var 130,309 och af mattor 22,569, till hvilka summor måste, för
bestämmande af hela tillverkningens omfång, läggas allt det
hemförbrukade, som ej var litet. Icke en enda qvinna eller barn bade under denna
tidrymd varit fåfäng. Hela kolonien liknade i verksamhet en bikupa
från tidigt på morgon till sent på qväll.
Spinningen och väfningen verkstäldes af qvinnoma, medan de yngre
barnen af båda könen förrättade spolningen och annat. De första åren,
då man egde endast få väfstolar, indelades väfverskorna i vissa lag, så att
maskinerna gingo oafbrutet natt ocb dag. Haraf inser läsaren att
qvinnornas muskelkraft ocb skicklighet bidrog uti en högst betydlig mon
till koloniens blomstring. De sutto under vintern troget och träget vid
väfstolarna, och arbetade om somrarna på fältet med samma ihärdighet
som männen, till hvilka tröttande värf sedan kommo de ständiga
hushållsgöromålen, barnavården och kreatursskötseln.
Våra dagars underbara, arbetsbesparande åkerbruksredskaper voro
okända den tiden, som tog ett så mycket större muskelförråd i anspråk.
1847 års sädesskörd skars på gammalt svenskt vis med lie, 1848 kommo
s. k. “cradles” i bruk, och för att i tid med dem inberga skörden, måste
man 1849 hålla 30 i full gång, natt och dag. Men när man senare
gjorde det rönet att morgondaggen angrep hälsan, instälde man
nattarbetet och använde i stället 18 timmar af dygnets daggfria del. Hvarje
“cradle” (det finnes i Sverige intet verktyg som på något sätt motsvarar
detta nu försvunna amerikanska) afmejade 6 acres om dagen; gossar och
flickor buro kärfvarne tillsammans, och gubbarne reste skylarna.
1849 förskaffade man sig från La Grange en skördemaskin, hvilken
dock gick så illa, att man återsände den, för att ta´ nya tag med “cradlen,”
i hvars bruk somliga blefvo ovanligt skickliga. And. Kilström ocb
Hans Dahlgren t. ex. skuro med densamma hvar sina 14 acres hvete
emellan solens upp- och nedgång. När arbetet var väl öfver,
presenterade sig en både intressant och högtidlig syn. Liemännen tågade då
från föltet, två och två, alla i en linie, med sina besynnerliga
skördeinstrument å axeln, medan efter dem kommo qvinnoma likaledes ordnade
i led, samt till slut barnen, hela skördehären utgörande öfver 200
menniskor ocb alla sjungande någon munter sång. Vid hemkomsten slogo
de sig ned vid det gemensamma matbordet i den stora byggnaden, der
de då åtnjöto en rikligen tillagad festmiddag jemte andra förplägningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
