- Project Runeberg -  Svenskarne i Illinois. Historiska anteckningar /
64

(1880) [MARC] Author: Eric Johnson, Carl Fredrik Peterson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STADEN GALVA.

Ordet är en rådbråkning af Gefle, hvartili platsen först döptes af
Bisbop Hill-kolonisten Olof Johnson, som, sjelf helsingländare, ville
uppkalla den nya byn efter sitt landskaps enda stad. Tanken att bär
anlägga en by, stad eller koloni utgick dock icke från honom eller andra
svenskar, utan från ett par amerikanare, ocb tanken blef handling på
följande sätt:

År 1853 företogo tvänne personer, J. M. ocb Wm. L. Wiley, en
resa från Peoria till Rock Island, hvilken färd förde dem igenom den
ängd, i hvilken Galva nu står. Intagna af ortens naturliga skönhet,
beslöto de att rasta bär. De valde då till hviloställe den intagande lilla
lund, som nu kallas College Park. Förtjust af den verkligt pittoreska
scen, som mötte baus blick, när han, stående i vagnen, spejade omkring
sig, utropade då den ene: “hvilket berrligt land. Låt oss köpa det och
här anlägga en stad!” Sagdt ocb gjordt. Underhandlingar om köp af
den präktiga präri-marken inleddes genast med egarne deraf. Men
dermed var icke den påtänkta staden framkallad. Endast 3 anspråkslösa
menniskoboningar spanades och de lågo åtskilliga mil från bvarandra.
För att bilda anknytningspunkt för ett sambälle, dertill fordrades, här
såsom i nästan alla andra fall i vestern, en jernvägsstation i första
rummet, Att förskaffa sig en sådan talisman vardt nu också herrarne Wileys
första bemödande, det de efter ett belt års förlopp sågo krönt med
framgång, när Chicago—Burlington—Quincy-banbolaget samtyckte till att,
sedan det för intet fått ett stort stycke land i platsens centrum, uppiätta
en depot. Detta var 1853. Hösten året derpå böljade man bygga, och
i December hördes ånghästen frustande ila förbi “den nya staden,
stundom stannande, förstås, för att aflemna och emottaga frakt ocb
passagerare.

Just vid detta lag var den några år förut, 5 mil derifrån, anlagda
Bisbop Hill-kolonien i sitt bästa flor. Åt densamma försålde nu mr.
Wiley, som bade inköpt 50 acres söder om stadsplanen, en del deraf och
en annan del åt Jacob Emery. Härigenom fick Gal va, som ännn var
blott en tanke, en mera påtaglig form. Ty de företagsamme
koloni-sterne ville, som det synes, ha en syster åt sitt första barn, som väl
frodades ensam, men icke desto mindre fann ensamheten lång. På grund
af denna omständighet tillätos de att bestämma platsens namn, och hr
64

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:33:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jesveill/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free