Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvartill han återvalts tre gånger, åren 1874, 76 och 78. Nels Nelson
innehar nu befattning som County Supervisor och är medlem af stadens
“Board of Education.”
Kyrkor.
Vi komma nn till ett falt, hvarpå svenskarne i denna stad visat ett
lifligt, aldrig afbagande, men ständigt tilltagande intresse, vi mena det
religiösa. Det är ett märkvärdt förhållande att vårt folk i Amerika, der
det iinnes till något större antal, aldrig förgäter att samlas omkring ett
altare, som det kan kalla sitt eget, så hvad beträffar den plats, vid
hvilken det knäböjer som den form, hvarefter det tillbedjer och den tro det
hyser. Om vår iakttagelse är riktig, så är ej detta så allmänt händelsen
hos de andra invandrarna. Tag till exempel tyskarne. Afven de bygga
kyrkor, äfven de äro måne om att på den amerikanska jorden fortplanta
de religiösa idéer, deras sinnen insupit på den tyska Men deras första
och förnämsta ansträngning utgår på, att erhålla ett eget litet hem och
en täppa. Vi säga nu ej, att icke svenskarne äro ett hemälskande och
“hembyggande” folk; dock våga vi påstå, att de icke trifvasi sitt uya
hem, innan de i närheten ega ett Herrans tempel gjordt af händer, der
de kunna lyssna till tolkningen af det glada budskapet på f adrens vackra
språk.
Den första svensk-lutherka församlingen, som nn är i mer än ett
afseende verkligt försigkommen och än mer lofvande, bildades redan år
1850 af pastor L. P. Esbjörn, en man, som intar en rätt framstående
ställning i den svensk- amerikanska lutherska kyrkans historia. E.
hvilken bodde i Andover, hade under de år, hvilka närmast föregingo
nyssnämnda årtal, som oftast besökt Galesburg för att predika för de
få dervarande landsmännen. Dessa besök, de der buro frukt i folkets
sinnen, åstadkommo en allmäp önskan ibland dem att ega en församling,
hvilken önskan fullbordades, när E. vardt deras organisatör. Den
sålunda nybildade församlingen bestod nu blott af 13 kommunikanter,
hvilkas själavård E. fortfor att förestå tills 1852, då pastor T. N.
Has-selqnist dii kom och ombildade församlingen, som hade växt till 20
ko-mun i k an ter, af hvilka följande ännu iefva och äro medlemmar i
samfundet: John Åkeson, John Angerson, Mons Charleson, John W. Wilson
Sven W. Svenson, och Karna Truedson. Församlingen har sedaa dess,
med blott ett skede såsom af brott, stadigt tillväxt, hvarom följande siff-
ror vitna:
Komun ikanter år 1861................................272
“ 1862.............................312
“ 1863 ........................... 316
“ “ 1864............................. 414
44 44 1865.............................520
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
