Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ste åren på platsen. Dock är deras erfarenhet i detta fall så lika med
den, andra nybyggens grundläggare genomgått, att vi endast behöfva
hänvisa till hvad vi härom redan skrifvit såväl som hvad som härefter
kommer af samma slag. Hvarhelst våra landsmän slagit sig ner i detta
land hafva de tillvunnit sig andra folkklassers högaktning, detta hvad de
infödde amerikanarne serskildt beträffar. Ett större tintal svenskar,
som slår sig ner någonstädes för att idka ordentlig verksamliet och blifva
en del af samhället, betraktas allestädes såsom en värderik acqvisition.
Och i detta afseende är det svenska elementet i Princeton intet
undantag, utan utgör snarare ett exempel af mer än vanligt intresse. 1
ekonomiskt hänseende stå de icke heller efter andra svenska nybyggen.
De flesta hafva egna hus och hem, omgifna af lifvets alla vanliga
be-qvämligheter. Far man ut i den kringliggande landsbygden, i Arispie
township, möter man verkligt välstånd hos de svenska farmrarne, af
hvilka många ega ända upp till 400 acres land.
Kyrkor och Andra Företag.
De få landsmän, som funnos i P. 1852, sammanträdde bär och der
för att hålla gudstjenst, ty någon kyrkbygnad kunde ej komma i fråga.
Vid dessa enskilda sammankomster plägade då ofvannämnde Johan
Anderson leda förhandlingarne, och till mycken tillfredsställelse, emedan
han var en man både med bildning och god moral. År 1853 infann sig
i “settlementet” en svensk med namnet C. J. Wallentin, som föregaf
sig vara “licentiate,” och uppehöll sig här en tid såsom andlig
rådgif-vare. Samme W. ingick senare såsom frivillig i kompaniet D af
Illinois1 57de Infanteri-regemente. Men han bevisade sig en lika dålig
kämpe för Unionens som för Kristi sak, ty liksom han Öfvergaf sin
späda hjord i Princeton, så öfvergaf han sitt regemente. Han
deserterade och flydde hem till Sverge, hvarifrån han skriftligen sände
förklaring att han ej med godt samvete kunde tjena i unionsarmén, enär hans
sympati låge på sydstaternas sida. 1852 besöktes Princetons svenskar
af pastor Unionius från Chicago, pastor Gustaf Palmquist (baptist) och
predikanten Jonas Hedström samt Peter Challman, båda metodister.
Ingen af desse försökte eller lyckades att bilda någon församling. Det
var pastor L. P. Esbjörn förbehållet att göra detta. Grundraedlemmar
i denna Princetons första Evangelisk—Lutherska församling blefvo:
P. Fagercrantz, N. P. Lindquist, Eric Wester, Jakob Nyman, N.
Linde-blad, S. Frid och Lars Anderson. Två år senare var församlingen
manstark nog att bygga en kyrka och samtidig* kallades Esbjörn till den
nya predikstolen. Å en vid samma tillfälle inköpt tomt uppfördes
ett nytt tempel till en kostnad af $5,000. Äfven har man bygt ett
präktigt pastorsboställe, som kostat $3,5000, samt ett skolhus uppskattadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
