Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landsman att umgås med. Denne bor här ännu och har törvärfvat sin
egendom såväl i staden som på landet. Carl Samuelson från
Ulricehamn, hvilkens första uppehlllsort var Geneva, hvarest han bodde från
1852 till 1870, flyttade sistnämnda år till Elgin, der han nu sköter en
skohandelsaflUr. Någon större svensk invandring till Elgin har aldrig
egt rum. En ocb annau landsman har under årens lopp letat sin väg
hit och alltid förmått någon annan att senare följa sig. På detta sätt
hafva 50 familjer eller deromkring samlats. Likväl bo nu ej alla dessa
i städer, utan några på landet, der de äga och sköta smärre
jordegendomar, medan de i staden boende uppehålla sig genom arbete i fabrikerna.
Ekonomiska bekymmer ä»o för dem okända. De sitta i sina egna nätta
hem och torkofra sig ständigt. Ett par af dem ba upprättat egna
aflä-rer. Bröderne Lethin ega en större skräddarerörelse, och And. Magni
från Wing, Kronobergs län, bar det senaste årtiondet varit husbyggare.
År 1870 bildades af sju familjer en luthersk församling, h vil keD kort
derpå inköpte en förut bygd kyrka. Den har sedan dess vuxit till 68
medlemmar, men bar f. n. ingen pastor.
Ur ftane countys historia återgifva vi till slut följande rörande
svenskarne derstädes:
Emellan åren 1853—5 ankom flertalet af de svenskar, som nu bo
inom countiets gränser. Eben Danford var då som brådast sysselsatt
med tillverkningen af sina skörde- och slåttermaskiner i Geneva, hvarest
några af de nyanlände främliugarne slogo sig ner. Ej så få valde till
siu nya hemvist St. Charles-trakten, hvars skogsland de inköpte i smärre
partier, dem de derpå afrödjde ocb uppodlade till fruktbärande farmar,
kvarå de nu sitta i små lugna hem. De hafva hela tiden varit utmirkta
borgare och förträffliga handtverkare, hvilket Elgins urfabrik, Auroras
jern vägs verkstäder och andra större etablissement inom countiet kunna
bevisa. Ibland de mera bemärkta är C. P. Grönberg,
skördemaskin-uppfinnaren, B. Kindblad, som kan göra allt, ifrån en fin sjmål till en
elektrisk maskin eller ett piano, Peterson, den skicklige urmakaren,
Rydström, den lika konstfärdige vagnmakaren och en annan i Geneva
boende Peterson, känd för sin skicklighet i skomakareyrket, m. fl. Ett
vackert exempel på, hvartill flit och duglighet leda, har man i A. P.
Anderson i Batavia, som för några få år sedan var en fattig
skrädderiarbetare, men i dag egare af ett så prydligt ocb dyrbart stenhus, som fins
i hela staden, annan egendom att förtiga. Vidare kan nämnas Andrew
Nyström, fordom en af Genevas styresmän, samt Landberg, den
populäre smeden.
Svenskarne äro allestädes bemärkfe för sin flit ocb sparsamhet, sin
yrkesskicklighet och sin pålitlighet. Flickorna göra sig omtyckta för
sin nätthet och renlighet i husen, och många af dem hafva blifvit så
amerikaniserade, att de gift sig med yankees, på så sätt blandande sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
