Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fienden utrymdes efter 3 dagars belägring. Nu återgick batteriet till i
närheten af Vicksburg, tillbragte sommaren der, förfogade sig sedan
öfver Mempbis till Corinth och vidare till Chattanooga, der general
Thomas var hårdt ansatt af fienden. Sedan man dérefter deltagit i
striderna vid Mission Ridge och Lookout Mountains begaf man sig till
Larkins ville i Alabama ocb slog der vinterläger.
Den tid, för hvilken manskapet låtit värfva sig, var nu
tillända-lupen, men, med undantag af blott 3 svenskar ocb 5 andra, förbundo
sig alla att fortfarande qvarstå i krigstjensten. Dessa 8 gingo ombord
å ångaren General Lyon för att via Newyork uppnå sina respektive
hemorter, men fartyget bade icke varit ute mer an ett par dygn. då det
förstördes af brand och gick i qvaf med alla ombord, bland hvilka äfven
lär hafva befunnit sig en bund, som hade deltagit i batteriets alla öden
emellan Chicago och Larkinsville.
Shermans plan var nu att marschera på Atlanta och dit måste
batteriet följa honom genom striderna vid Resacka, Kingston, Dallas,
Altoona och Kenesaw Mountain. Men dermed var Atlanta icke vunnet,
utan vägen dit endast banad. Man anlände den 20 Juni 1864 ocb
lyckades icke förrän efter en två dagars häftig kamp intaga staden,
hvilket hände den 22 Juli. I denna strid, som kostade många
unioni-sters lif, utmärkte sig det silfversparreska batteriet på ett lysande sätt.
Men det förlorade också en af sina aldra bästa man, nämligen
sergeanten Peter S. Wyman, som dog hjeltedöden vid sin kanon, No. 2.
Brigadens stycken voro uppstälda så, att de bildade en halfcirkel, vid
hvars ena ända det svenska batteriet hade tagit plats. Emot sig
hade brigaden en femdubbelt så stor rebelstyrka, som med bvarje minut
kom unionisterna närmare inpå lifvet. Befälhafvaren kommenderade
derför reträtt, och alla retirerade utom batteriets kapten De Graas ocb
Wyman, hvilka stannade för att aflyra de sista skotten. Wyman var
dock icke nöjd med blott ett afskedsskott— ban omladdade och gaf den
anryckande fienden ytterligare en salva. Derpå naglade ban sin kanon
och vände sig för att söka räddning i flykten, men föll i samma
ögonblick genomborrad af 3 muskötkulor.
Peter S. Wyman (han bette i Sverge Yman) härstammade från
Ysanna i Blekinge, der ban föddes 1836 och der hans slägt ännu finnes.
Till Amerika utvandrade han 1854 och bosatte sig genast i staden
Galesburg, hvarest han arbetade som smed, när kriget utbröt. Vid
Silfversparres ankomst dit för att skaffa karlar för sitt tillämnade
batteri, var Wyman en bland de förste, som anmälde sig. Han ingick
som simpel man i ledet, men steg snart till sergeant och hade blifvit
löjtnant om han lefvat en dag längre, enär hans utnämning till denna grad
hade ankommit samma dag som han stupade. Att han, derest döden ej
mellanträdt, med tiden äfven stigit till anförare for batteriet, betviflas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
