Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stånd ocb äfvenså de andra församlingarne i Moline, Galesburg och
Princeton. Men nu beböfdes kyrkor ocb dem voro nykomlingarne
oförmögne att bygga. Läraren måste derföre ut ocb för att efter landets sed
bedja om hjelp, och under sommaren 1857 gjorde han en resa af 3,600
eng. mil besökande hufvudsakligen tyska och amerikanska lutherska
synoder och församlingar och deras ledamöter (men ock ledamöter af andra
kyrkor) uti de aflägsna, rikare och mera befolkade Östliga staterna Ohio,
Pennsylvania, New York och Massachusetts. På denna mödosamma
resa af 11 veckor insamlades ungefar 2,200 dollars till kyrkobyggnader
bland svenskarne. Af denna summa gaf den vidt frejdade Jenny Lind
1,500 dollars. Härmed byggdes uti Andover en kyrka af 45 fots längd
och 30 fots bredd af tegel, med undervåning för skolrum och sakristia,
och en af trä eller såkalladt “frame hus* uti Moline, samt understöddes
med 2 eller 300 dollars en kyrkobyggnad i New Sweden i staten lowa.
En kyrkobyggnad börjades äfven i Galesburg, hufvudsakligen på
grund af frikostiga subskriptioner bland stadens amerikanska invånare,
men det lyckades den förut omtalade metodist-ifraren att genom osanna
uppgifter om de lutherska svenskarnes fåtalighet och deras läras “likhet
med katolicismens” m. m. afkyla subskribenterne, så att de vägrade
utbetala subskriptionerna, ocb kyrkan föll sedan i händerna på ett natal
s. k. Wesleyanska metodister, från hvilka svenska lutheranerna måste
några år senare köpa den.
Så mycket krafterna tilläto, besöktes icke blott de redan stiftade
församlingarne utan äfven andra spridda svenska nybyggen från
Andover och betjenades med Guds ord och sakramenterna.
De svenska lutherska församlingarne förökades allt mer till antal
och omfång, så att det blef för en person omöjligt att sköta dem. Men
lyckligtvis ankommo flere nitiske, lärde och fromme prestmän från
Sverge att hjelpa den under arbetet dignande, nemligen år 1852 pastor
T. N. Hasselqnist från Skåne, 1853 pastor Erland Carlson från Småland
och år 1856 pastorerna O. C. T. Andrén från Blekinge och J. Svenson
från Småland. Den förste mottog församlingen i Galesburg, den andre
i Chicago, den tredje i Moline, ocb den siste i Andover, hvarifrån
grundläggaren flyttade till Princeton och mottog dervarande församling. Men
äfven med denna förstärkning voro dock krafterna otillräckliga och
synoden mottog vid hvarje sammanträde förnyade enträgna uppmaningar
från många håll att skaffa landsmän prestlig betjening. Han afsände
kallelse till Sverge men erböllo nekande svar. Då var intet annat att
göra, än att utvälja fronma och mera begåfvade lekmän, särdeles
sådana som förut fått någon bildning uti hemlandet, gifva dem
undervis-* ning. som kunde medhinnas, ocb ordinera dem till prester. Dessa hafva
endast med ett par undantag troget och väl skött sitt ansvarsfulla kall
ocb gerna tagit råd ocb vägledning af sina äldre ocb något kunnigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
