Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HERMAN ROOS, (död den 2 Januari 1880) gjorde aig under det årtionde, han
som tidningsman lefde och verkade i Illinois, ett namn, som ftr bekant för hvaije
svenskt öra i Amerika. Se h&r någia nr Sv. Amerikanaren hemtade notiser om
hans lif. Måns Herman Roos var en medlem af den gamla adliga vestgötaätten Roos
af Hjelmsäter. hvars stamfader, Thure Jönsson Roos, såsom tronkräfvare spelade
en icke ovigtig roll samtidigt med konung Gustaf den förste. Han föddes i
Vestergötland, November 1831; genomgick Upsala enskilda läroverk; tog student
och kansli-examina; tjenstgjorde vid åtskilliga ståndsriksdagar i Stockholm,
särskildt såsom ridderskapets och adelns notarie; gjorde sig allmänt känd genom sitt
goda hufvud och sin ovanliga arbetsförmåga samt var högt uppburen i talrika
vänkretsar; var tid efter annan anstäld som medarbetare i Aftonbladet, Dagligt
Allehanda m. fl. hufvudstadsblad; reste år 1864 öfver till Förenta Staterna; inträdde
i nordstaternas här, der han gjorde aktiv krigstjenst och bland annat deltog i
belägringen af Petersburgh; kom år 1866 till Chicago; redigerade intill 1869
tidningen Svenska Amerikanaren; öfvertog samma år befattningen såsom
Inman-liniens general-agent i Göteborg; återkom till Chicago 1878 och inträdde i
tidningen Nya Verldens redaktion; redigerade den af honom och en annan man uppsatta
tidningen Svenska Posten, som år 1877 antog namnet Svenska Amerikanaren,
hvars redaktion han vid sin död förestod.
Roos var, ehuru af adlig ätt, till sin natur och i sina syften en folkens man i
ordets sannaste bemärkelse. Han umgicks företrädesvis bland män med sanna
republikanska tänkesätt och älskade att vara deras sakförare inför samhället. Väl
veta vi, att han såsom offentlig man långt ifrån gillades af alla svensk-amerikanare,
men han egde emellertid en stor vänskara ibland landsmännen i detta land. Bästa
beviset derpå är, att man i dessa dagar ämnar å hans graf i Graceland Cemetery resa
en 14 fot hög minnesvård, som tillkommit genom subskription bland svenskarne i
Förenta Staterna.
Pastor A. J. ANDERSON, som vid detta lag afflyttar från Andover i denna
stat, der han verkat de senaste åren, till Brooklyn i New Tork, för att omhandt&ga
den svenska metodistförsamlingen derstädes, har under sin nära 25-åriga
verksamhet såsom predikant bland svenskarne i Illinois förvärfvat sig ett högeligen aktadt
och älskadt namn. Vi hafva å sidan 80 i korthet omnämt en del af hans karier i
detta land. Såsom tillägg dertill känna vi oss nu, då han står färdig att letuna
fältet för en så lång och ädel verksamhet, manade att säga, det jemförelsevis få af
kyrkans män i sitt arbete inlägga det nit och allvar som han gjort och att få
prest-män i vår tid veta att såsom han skilja bisak från hnfvudsak vid framhållandet af
den kristna kyrkans lära. Pastor Anderson är en framåtskridande kristen, deri
skiljer han sig från mängden af predikanter. Framåtskridande ej blott i ren
moralisk bemärkelse, utan också i intellektuel, emedan han ser och erkänner att den
sanna kristna religionen står i innerlig och oupplöslig förening med allt som är
sant, godt och sköut i menniskosjälen, naturen och lifvet. Han är fri från
teolo-gisk ensidighet, frisint i detta ords rätta och sköna bemärkelse, derför fördragsam
och derför framgångsfull i sitt kall. Han har väl förvaltat sitt pund, och fast han
nu sliter sig från svenskarne i Illinois, kommer han dock alltid att lefva i deras
minnen, som känt honom, liksom de lärdomar, han uttalat, lefva hos dem, som
kommit inom kretsen af hans inflytande.
CLAES G. BLOMGREN, medlem i elektrotyperingsflrman Blomgren Bros A
Co., född i Böne, Vestergötland, den 20 Juni 1845, kom till Amerika 1854, lärde
sitt yrke hos Marder, Luse & Co. och gifte sig 1871 med Charlotta Johnson, som
gifvit honom 2 barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
