Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att för sin religösa öfvertygelse söka ett friare andrum, än det deras
fädernesland förlänade dem. Skeppet “Mayflower”, å hvilket de hade
tillryggalagt färden öfver Atlanten, hamnade med dem å Massachusetts"
kust, och der grundläde de Plymouth, en liten stad, belägen 37 eng. mil
sydost om Boston.
Näst i ordningen vardt Delaware af europeer uppsökt och till en
del bebygdt. Hvilket år detta var, derom äro häfdatecknarne något
ovisse, men de antaga på tämligen goda grunder, att det var 1623 som
holländarne slogo sig ned och gjorde början till en koloni å
Delaware-flodens östra strand, hvarest de äfven genast uppförde Fort Nassau, som
beskrifves såsom ett rätt aktningsvärdt fästningsverk. Likväl var det
icke starkt nog till värn för de fåtalige nybyggame emot indianerne,
ty 1632 anfollo desse kolonien och dödade hvarenda hvit menniska, som
vistades derstädes. Året derpå återkom holländske kaptenen De Vries,
som ditförde det första utvandraresällskapet, med ett nytt följe, som
nu grundade en större koloni, och från den tiden datera
historieskrif-varne Delawares egentliga holländska bebyggande.
Under tiden hade man äfven i Sverge börjat fundera på rådligbeten
att taga del i det sålunda påbegynta arbetet att befolka den vestra
jordhalfvan. På tal härom yttrar Sprinchorn;
“Bland de idéer af detta senare slag, som vid denna tid voro så på
modet och för flera af Europas länder baft stor betydelse, var
kolonial-väsendets en. Den nya verld, som de geografiska upptäckterna vid
nyare tidens början öppnat och bviiken ständigt utvidgats, bade äfven
anvisat stora tillgångar till förökande af folkens materiela välstånd.
Ej just i den meningen att man ansåg dessa nyupptäckta, rika länder
såsom arbetsfält, ur hvilka man långsamt, men säkert skulle hemta
detta välstånd — detta låg ej i tidens lynne — utan såsom skattkamrar,
i hvilka rikedomarne lågo färdiga att i en eller annan form lyckliggöra
Europas folkslag. Spanien och Holland hade så uppfattat saken och
ännu ej lärt känna det oriktiga och olyckliga i denna uppfattning, ocb
derför delades den af de öfriga länderna, som nu sågo sig om efter
utvägar att rikta sina inbyggare på samma sätt och direkt förskaffa sig
de produkter, som de dittills genom mellanhandeln fått så dyrt betala
eller sakna. Sverge var det land, som genom sin aflägsenhet och sin
fattigdom minst kunde tänka härpå; men när des9 hjeltekonungs
segrar flyttat dess råmärken långt in på de öfriga ländernas områden,
och beröringen med dessa blef allt lifligare, var det naturligt att jemväl
hos våra lansmän tanken uppstod att äfven i detta afseende täfla med
det öfriga Europa.”
En holländare vid namn William Usselinx hade kommit till Sverge
och förelagt Gustaf II Adolf en storartad plan för ett svenskt
handelskompani. Den store konungen, som med värma intresserade sig för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
