- Project Runeberg -  Det gamla huset. Roman / Del 1 /
13

(1904-1905) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Notarien... djäflar anamma! — Sven
Malm nappade sin hatt från hyfvelbänken, där den
blifvit lagd, och rusade ut. Nästa sekund slog
dörren igen bakom honom, så att det ekade genom
hela huset, och omedelbart därefter hördes en
person, som tog minst tre trappsteg i taget, störta
uppför trappan.

Snickarmästar Lindström var allvarsamt ond
öfver den svordom, sonen till hans aflidne
yrkesbröder och gamle vän ohöfligt slungat honom rätt
i ansiktet och han tog i sin ordning några steg
för att skynda i fatt Malm. Men så log han blidt
och återvände till sin hyfvelbänk, där den lilla
lådan låg och väntade hans behandling.

— Det tjänar ingenting till att tala med
honom, pojken är ett brushufvud och rättar sig
aldrig efter någon annan. Ja, ungdomen nu för
tiden, ungdomen... Mäster Lindström grep lådan
och synade den med kännareblick, sedan skrattade
han litet elakt och mumlade. — I alla fall skulle
det roa mig, om pojken ställde till något
rackartyg för notarien, det unnar jag den passageraren,
ty Greta är alldeles för god åt honom... alldeles
för god... Han tog ett stämjärn bredvid sig och
började putsa lådan.

Ungefär tio minuter hade han hållit på
därmed då dörren ånyo öppnades och fru Lindström
andfådd visade sig på tröskeln. Snickarmästaren
sneglade åt sidan, han tycktes i förväg ana hvad
som förestod och tog ingen som helst notis om
sin klotrunda bättre hälft.

— Lindström, pustade denna högt upp i
diskanten — nu går skammen på torra landet. — Hennes
röst sjönk som genom ett trolleri flera oktaver
och mullrade fram de sista orden djupt ned i
basen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:47:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jghuset/1/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free