Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och så blefvo de gifta. Brudgummens
otålighet öfvervann allt motstånd. Svärmodrens
energiska protester och svärfadrens betänksamma
hufvudskakningar hade lämnat honom fullkomligt
oberörd, han ville, att de skulle gifta sig, och han
dref sin vilja igenom.
Fru Lindström hade aldrig tyckt om honom,
det visste han, och en annan än Sven Malm skulle
måhända gifvit vika för det bestämda: »aldrig i
lifvet», hon slungade i hans ansikte. Men han
var mer envis än hon och sedan han en gång
slagit knytnäfven i salsbordet och sagt, att den,
som vågade göra hans Greta den minsta sorg, vore
det än fader och moder, skulle blifva evigt
olycklig, upphörde fru Lindströms ordsvall att flöda.
Hon böjde sig för det oundvikliga, men hon gjorde
det icke med lätt hjärta och Sven Malm hatade
hon efter den dagen. Snickarmästar Lindström
hade aldrig gjort några invändningar och hvad
han tänkte om saken fick ingen veta. Han ruskade
sitt hufvud och snusade oerhördt. Den enda
märkbara förändringen i hans sätt sedan dottern blifvit
förlofvad var, att lärpojken sprang efter snus tre
gånger dagligen i stället för en, som eljes varit
det vanliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
