Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tomten, som upptog flere kvarter. Kring den gula
åkern stodo allvarliga kardborrar och lömska nässlor
och annat ogräs frodades rikligt i smörjan, som
vräktes ut från de ruskiga kåkarne vid
Nybergs- och Kronkvarnsgränderna. Längre bort, halft skymd
af ekarne kring byggnaden, som August Blanche
bebott och hvilken sedermera blef rektorsboställe,
då Ladugårdslands elementarläroverk flyttades hit,
sträckte en gammal väderkvarn sina trasiga vingar
mot höjden. Där var det fordom beryktade
Gumshornet beläget och i närheten låg en större
ladugård, från hvilken kornas råmande under lugna
kvällar hördes vida omkring. Bakom denna
landtliga idyll i stadens utkant följde Hästgardesängen
med sina hagtornssnår och utanför det hela bredde
sig Ladugårdsgärdes trista öken.
Utefter Kvarngatan sutto några gamla oljelyktor.
Hvarje afton kom mannen, som tände dem, tog sin
stege, hvilken han hade liggande intill det gamla,
spruckna huset vid backen, och började sitt arbete.
Stillsamt ställde han stegen mot första lyktstolpen,
klättrade upp och fyllde lampan. Sedan krånglade
han länge med en afbruten svafvelsticka, svor
emellanåt och fick slutligen eld. Han gjorde sig
ingen öfverflödig brådska, han visste, att knappt
någon efter mörkrets inbrott gick vägen fram här
uppe. Men det var en del af hans uppgift att
sköta belysningen och han fullgjorde samvetsgrant
sitt åliggande.
Greta hade på kort tid lärt sig känna igen
honom och vanligen följde hon den litet
krokryggiga gestalten med ögonen. Han gick tungt
och höst och vår hostade han mycket. I
reglementerad tid dök han upp på backkrönet och en
stund efteråt glimmade det första »vargögat», som
de gamla oljelamporna kallades, genom den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
