Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inter pares. Han trifdes också utmärkt i laget
och värderades högt af dess medlemmar.
Mot morgonsidan tumlade han hem, krånglade
sig uppför trapporna till sin bostad och kastade
sig handlöst på en soffa för att sofva ut. Samuel
Lund var på väg att blifva drinkare, det syntes
tydligt. Något hvarför fanns icke i hans lif lika
litet som någon bestämd orsak. Alla
förutsättningar hade angifvit motsatsen af det redan
inträffade och likväl gick han med öppna ögon
och klart medvetande om en oundviklig krasch
rakt mot densamma.
Så inträffade något, som kunde förefalla
egendomligt utan att alls vara det. Hela det
grannskap, som i sedlig harm fasat öfver doktorns vilda
lif, greps på en gång af medlidande med honom.
— En studerad karl kan inte vara så galen
att utan anledning lefva röfvare på det viset, sade
grannarna till hvarandra. Och därmed spreds en
legend, att doktor Lund var ett misskändt snille.
Magasinsfrun, som var en auktoritet i trakten och
använde sina lediga stunder till litteraturgranskning,
nämnde någonting om olycklig kärlek och ett
krossadt hjärta, och hennes ord bidrogo i sin mån att
öka effekten. Ryktena kommo, hvarifrån visste
ingen, bibehöllo sig, växte och förvandlades liksom
alla rykten från löst prat till visshet, och efter att
hafva varit totalt omöjlig blef doktor Lund plötsligt
en intressant karl.
Det var också på tiden att något inträffade,
ty Samuel Lunds affärer befunno sig i ett sådant
skick, att den vräkning, som mer än en gång stört
hans ro, ånyo hotande hängde öfver hans hufvud.
Minst af allt tänkte doktorn på sina egna
angelägenheter, för honom var hvar dag faktiskt den
sista och han lät alltid den nästa själf hafva sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>