Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fästad vid sin födelsestad och njöt af att se denna
väldiga verksamhet utvecklas. Hans största nöje
var också att dyka in i smala prång mellan
orappade gaflar, klättra öfver sten- och sandhögar eller
kringgå de allestädes befintliga uppgräfningarne
afsedda för aflopps- och gasrör, hvilka leddes in i
de nya husen. Han var fullkomligt förvissad om,
att alla måste dela hans förtjusning, och släpade
sina följeslagare med sig på de omöjligaste vägar.
Han skrattade belåtet under det han särskildt
pekade ut vissa byggningar, nämnde ägarens eller
arkitektens namn samt bokstafligen vältrade sig i
sexsiffriga tal, ty till slut blef alltsammans blott
affären, möjligheten till vinst, och den var ändå det
förnämsta. Trots den torra nykterheten i hans
sätt och i hans tankar, fanns något af spelarens
fatalism hos honom, han berusade sig af sina ord,
släppte sig riktigt lös nu, då hans hänförelse för
stadens blifvande storhet ej gärna kunde inleda
honom i frestelsen att själf spekulera. Han hade
mer än en gång stått i begrepp att göra det men
lyckats betvinga sin lust därför och var mycket
nöjd med sin motståndskraft.
De båda andra följde honom utan förmåga att
arbeta sig upp till hans känslor. De längtade efter
den lugna skogen utanför virrvarret och ledde honom
snart dit. Men innan de hunnit någon af de
sönderkörda vägarne, som här uppe efterträdde gatans
stenläggning, vände Sven Malm sig om och utropade:
— Det är ståtligt, hvad! — Han pekade mot
husraderna bakom sig. — Hvilka gator det kommer
att bli, hvilka präktiga gator! — Och säker på att
stadens storhet äfven skulle blifva hans, gick han
lugnt vidare.
— Joo, instämde Samuel Lund utan att se
sig tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
