Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åt det skrattade de ännu hjärtligare. Och
när de litet senare svängde in på stadens gator,
var anledningen till dispyten redan glömd.
Vid hemkomsten voro alla tre trötta och dåsade
bort ett par timmar efter middagen i salen, där
familjen sedan Margits död intog sina måltider.
Det låg en behaglig slapphet öfver dem och de
yttranden, som växlades, rörde endast likgiltiga
ämnen. Alla fyra, som samlats här, visste sig vara
vänner och kände hvarandras tycken. De voro
vana att råkas så som nu och hade just ingenting
att säga, de sutto nöjda och deras tankar följde
välkända vägar, medan kaffet ångade framför dem.
När han rökt en cigarr gick Samuel Lund upp
till sig. Hans välbefinnande ökades i ensamheten
och allt föreföll så enkelt, att han med ens erfor
en lätt oro, detta kunde ej gärna räcka länge.
Farhågan, som försåtligt smugit sig på honom, växte
med ens och blef hotande, tills han gjorde en
kraftansträngning och föste undan den.
— Inte nu, bad han sakta — inte nu! — Och
med sitt vemodiga leende började han tänka på
programmet, som han fantiserat ihop. Det var en
utopi, ja visst, men hvarför? Därför att alla satte
sina egna små intressen främst och... Ja, men
voro de egna intressena små? Icke för den enskilde.
Han fördjupade sig i grubblandet öfver sitt eget
fall. Pipan, som han nyss tändt, slocknade utan
att han märkte det, och han blickade sökande
framför sig. — Ja visst, han måste vidtaga en förändring,
äfven han, men hvilken... hvilken?
Strax före sängdags kom Sven upp på farbror
Lunds kammare. Doktorn, hvars kärlek till barn
gjorde, att han sällan misstog sig om deras
önskningar, såg genast, att gossen hade ett särskildt
ärende. Han väntade en stund, att Sven skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
