- Project Runeberg -  Det gamla huset. Roman / Del 2 /
126

(1904-1905) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på, så snart han kommer till Stockholm. Adjö
Lund å’ lycka till!

— Tack bror, detsamma!

Sven Malm såg efter droskan, som satte sig i
rörelse. Han kände sig belåten och fann det vara
ett lyckligt förebud, att höra en man, på hvars
uppriktighet han litade, önska honom lycka just nu.

De åkande kommo sent till stationen och hunno
blott växla några långa handtryckningar, innan det
blef tid att taga plats i kupén. Genom fönstret
ropades de sista afskedshälsningarne, hvilka
drunknade i larmet rundt omkring. Så ljöd
afgångssignalen och tåget gled ut under banhallen. Samuel
Lund stod länge och stirrade mot tvänne näsdukar,
som fladdrade bland en hop andra. Den ene rörde
sig stillsamt, nästan värdigt, den andre svängdes
upp och ned, hit och dit med förtviflade ansatser att
göra sig bemärkt. När han ej såg dem längre, föll
den bortfarande ned i sitt kupéhörn och tänkte:

— Jag borde ha stannat. — Åh nej, de
behöfva mig ju inte. — Efter en stund tillade han:
— Hvem vet, ifall någon gör det. — Med den
tanken for Samuel Lund att vid femtio års ålder
börja sitt lif om igen.

— — —

Förmannen vid Malmska snickerifabriken kom
brådskande in på gården. Han såg upprörd ut
och torkade litet emellan sin svettglänsande panna
med en kulört näsduk. Som han synbarligen hade
svårt att bestämma sig för, hvad han borde göra,
stannade han en stund och trampade på samma
fläck, sedan sprang han ända fram till
boningshusets förstugubro men vände strax om och grep
till näsduken.

— Anamma en så’n olycka! utbrast han och
gick bort till verkstaden midt emot. — Kom hit,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:47:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jghuset/2/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free