- Project Runeberg -  Det gamla huset. Roman / Del 2 /
149

(1904-1905) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Förbigående påstodo sig hafva hört heta kyssar
och glödande eder växlas i de lummiga bersåernas
skugga, men syrénerna, som vuxit upp till en
ogenomtränglig häck, utestängde alla nyfikna blickar.
Det berodde väl på syrenerna, att somliga förklarade
den okända härskarinnan vara en blond skönhet,
medan andra lika bestämdt sade sig hafva sett en
brunett. Någon ledning finner man måhända däri,
att den enes påstående gjordes om våren och den
andres under hösten. Alltnog, den sköna visade
sig icke för hvem som hälst. Det pratades mycket
och kända namn nämndes, men de täta häckarne
tillika med besökarnes försiktighet hindrade närmare
efterforskningar. Pratet blef emellertid starkare
och nådde öron, hvilkas skyldighet det är att höra
allt. En vacker dag infann sig en högre
polistjänstemän, bultade myndigt på porten och släpptes in.
Litet senare kom han ut, hållande sin hatt i handen.
Han skred baklänges nedåt sandgången, bugade sig
underdånigt vid hvartannat steg och vågade först
sätta hatten på hufvudet, när han befann sig utom
synhåll från huset. Hans vördnadsfulla hållning,
iakttagen af ett dussin uppmärksamma åskådare,
gaf sladdret ny fart, men just som man pratade
mest, försvann dess anledning likt en dröm.

I sagoprinsessans ställe visade sig en
koppärrig gumma och en med knölpåk beväpnad
mansperson i jägarlivré höll fruktsnattande pojkar på
behörigt afstånd. De lefde sin tid ut på den
egendom, sagoprinsessan eller hennes älskare skänkt
dem för trogen omvårdnad och aldrig svikande
tystlåtenhet.

Efter poesiens regering kom prosans herravälde;
vid deras död öfvergick huset genom arf till en
hemmansägare, som genast tröttnade vid
landtbruket och ansåg att en välskött åkerirörelse i en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:47:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jghuset/2/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free