- Project Runeberg -  Det gamla huset. Roman / Del 2 /
158

(1904-1905) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som förstodo honom, komma. Därmed sprungo mor
och son in i gafvelkammaren för att ordna litet.
Båda hade länge kännt, att något, som kunde jaga
det dåsiga lugnet kring dem på flykten, måste
göras, och de omfattade det nya, som nu skulle
träda in i deras lif, med en ifver, som deras längtan
efter ändringen ökade. Vid en blick ut genom
fönstret upptäckte de två unge män nedanför på
gatan. Greta öppnade genast fönstret och vinkade
åt dem. Strax efteråt stodo de i kammaren, där
Karlsson oförfäradt öfvertog ledningen, sedan han
lagom ceremoniöst presenterat sin följeslagare.

— Herr Löf, figurmålare... ska’ bli
förstås.

Karlsson visade sig bland annat vara en
praktisk man. Han ordnade de få möbler som funnos
och placerade redan innan de anländt sina
tillhörigheter vid vänstra långväggen, Löfs skulle stå
vid den högra.

— Det här är snart det enda styfva hus, som
finns kvar på Östermalm, förklarade Karlsson. —
Här kan man till och med arbeta.

Greta och Sven rodnade af tillfredsställelse,
de, som nästan gått och blygts för den lilla kåk,
där de bodde.

En timme flög bort som en minut, och
höstskymningen rann in genom rutorna, innan någon
hunnit gifva akt därpå. Det skrattades och pratades
alltjämt uppe i gafvelkammaren, där Karlssons litet
skorrande organ dominerade. Hvarken han eller
Löf visste ännu, hvad de skulle tro om det, som
händt dem, men den ene hade föresatt sig att
begagna tillfället och den andre drogs med af
kamraten. — Hvad sjutton gör det om vi bli utfockade
i morgon, det här är ju lifvadt, vet jag, hade
Karlsson sagt, när de klefvo in genom porten. Löf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:47:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jghuset/2/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free