Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var van vid proceduren, siktade och träffade strax
en rad blanka knappar.
— Ah, bara brefbäraren, tänkte han nästan
högt. Han öppnade och mottog ett bref samt
ursäktade sig med, att han sofvit ännu.
Brefbäraren klöf sitt ansikte i två ytterst
välvilliga delar, under det han sneglade in genom
dörrspringan. Att den andre legat kl. 10 f. m.
ansåg han helt naturligt, konstnärer och nattsudd
voro i hans enkla föreställning om lifvet identiska
begrepp. Och som han själf satte värde på att
anses för en glad själ, ägde alla andra sådana
hans obegränsade sympati, han ursäktade mer än
gärna.
Karlsson återvände till bädden och kröp
hutt-rande under täcket. Innan han bröt sitt bref,
kastade han en lång blick ut genom fönstret för
att se, ifall det möjligen lofvade att blifva solsken
i dag. Ved eller kol fanns ej och vinterkylan var
bister här uppe på vinden. Han spottade
föraktfullt bortåt kaminen, som ej sett något brännbart
på flere dygn och hvars blotta åsyn gjorde rummet
ännu kallare. — Nej, det var ej troligt, att solen
ämnade aflägga visit. Nå det blef att ligga så
mycket längre i stället. Därför var det hyggligt
att sända honom ett bref just nu, det tog
antagligen en halftimme ett läsa det.
— Jaså, franskt frimärke, sade han. — Det
är från Elias. — Medan han bröt brefvet, undrade
han ovillkorligen, om det var mycket kallt i Paris.
Därmed började han läsa.
»Vän!
I mitt förra bref nämnde jag, att Sven flyttat.
Om jag då vetat, hvad det skulle medföra, hade
jag sannerligen berättat saken på ett helt annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
