Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hoppa till, han var inte alls van vid slängande i
dörrarne.
Pelle såg mycket filosofiskt på den afbrutna
saxen, sneglade mulet bortåt salsdörren och satte
sig slutligen på trappan utan att egentligen veta
hvarför. Bäst det var började han hvissla — i moll
förstås. Tog »Per svinaherde» i begrafningstakt men
halkade oförmätet in på »Jänta å jag», som exekve-
rades i ett svindlande hastigt tempo.
Fru Grankvist hörde hvisslingarne där utifrån
och ett drag af oro gled öfver hennes täcka ansikte.
Tänk om hon varit för sträng emot honom. Pelle
hvisslade alltid, då han var ond eller ledsen.
Pelle förde ett hiskligt oljud.
Det var då det mest nervretande hon någonsin
hört, det lät värre än piccolapojkarne i vaktparaden.
Ack om hon ändå vetat, hvad det var, som förändrat
Pelles syrsatta lynne, ty nu lät han ovanligt glad
och lifvad, hvad hade han för sig, den otäckingen,
som understod sig att vara glad, då han borde vara
djupt bedröfvad i stället.
— Jag ska köpa min gumma ett klädningstyg,
hvisslade Pelle på en splitt ny melodi uteslutande
komponerad för tillfället — köpa ett stiligt sidentyg,
så blir Kalle hygglig.
Nej nu gick det för långt, hon måste ovilkorli-
gen ut till honom. Med pekfingret gjorde hon vec-
ket djupare mellan ögonbrynen och öppnade dörren,
men inte skulle han inbilla sig, att hon var god
ännu, nej, när han bedt om förlåtelse och lofvat att
aldrig göra så mer, då fick hon se ...
— Kalle du, ropade han, så snart hon visat sig.
— Jaa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
