Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litet tvär mot honom, men när jag kom utanför por-
ten, blef min spelpassion väckt, å jag kastade mig
i stället handlöst in i världsvimlet. — Ja, du kan
vara lugn för, att det bara ä så här i Stockholms
utkanter, som jag hoppar öfver skacklorna. Man
får lof att hålla sig inom vissa gränser, det vet jag
nog, å får ingen veta det, kan man ju bära sig åt
hur som hälst. Var du mans lugn, nedanför Bad-
stugatan ä jag lika stadig som en medelålders lykt-
stolpe. — Nu sätter vi oss här å leker förlofvade ett
tag, säg!
Men unga frun hade ej lust därtill, åtminstone
ej genast. Pelle borde först inse, att han burit sig
opassande åt. Och till den ändan fick han veta, att
han skämde bort flickan och inte var riktigt snäll
mot gossen, medan han själf var sju resor värre än
det oförståndigaste barn.
— Ja, jag ä ohjälplig, medgaf Pelle, hvars be-
undran för hustrun växte ännu mer, för det var verk-
ligen roligt, att hon också hade humör — men hva
ska man göra åt den saken? Inte hjälper det att
taga in medicin för’et, å inte är det värdt att försöka
bättra sig häller, det går nog inte. — Kalle du...
du... Det kom någonting bedjande vekt i hans
stämma, vidt skildt från hans vanliga uppsluppna
jargon.
Det där tonfallet kunde unga frun aldrig mot-
stå, hon lutade sitt lockiga hufvud mot hans axel
och slingrade ena armen kring hans nacke.
— Åh Pelle...! Det var ändå hennes Pelle det,
att bli ond på honom var ju otänkbart. Och så lekte
de nyförlofvade i två timmar, hviskade helst tyst till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
