Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bundten voro de modedockor, som sprungo från kon-
sertsalen till balsalongen och förde en konversation,
som kunde göra en hygglig karl mjältsjuk, nej han
kände till’et.
— Pelle, hm, hvarför har jag inte tänkt på ho-
nom förut, man ska få se...
Borg hvisslade, tände sin cigarr, betalade förtä-
ringen, kastade öfverrocken på axeln, drog ned hat-
ten i pannan, skyndade ut och äntrade en spårvagn,
som han lämnade först vid Slussen. Därefter ställde
han färden mot söders höjder för att taga Skog på
bar gärning, ty han var säker på att finna sin icke
ordhållige vän i de där trakterna. Borg skrattade
belåtet, då han tänkte sig hvilken min Skog skulle
göra, när han oförmodadt slog ned där uppe i sta-
dens utkant.
Vid den namnlösa gatan såg Borg Pelles polis-
konstapel ståtande i sin blankpolerade pickelhufva.
Konstapeln log välvilligt, så fort han märkte den
fine herrn och följde honom med blicken; på samma
sätt log han mot alla, hvilka han antog ämnade
besöka den lifvade artisten i träkåken.
— Hi hi hi, hvad di där målarna ha mycke
hyss för sig, flinade han, då han såg Borg i lyss-
nande ställning luta sig mot planket. Han stannade
intresserad kvar i hörnet och gaf akt på litteratören,
som med tassande steg smög mot porten och emel-
lanåt stannade för att snappa upp ett eller annat
ord inifrån. Plötsligen lutade Borg sig framåt, spände
ut kindbenen och gol som en retad tupp, det var
hans specialitet att härma djur, isynnerhet fjäderfä.
Konstapeln gjorde förargad helt om och marscherade
med långa steg utför gatan, nog fanken kunde den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
