Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För att åter befrämja författandet och läsningen af
nyttiga böcker, är det nödigt att välsinnade författare i
ett tillräckligt antal blifva öfvertygade om sin pligt att
motarbeta den allting förstörande filosofiska upplysningen;
att de, lifvade af denna öfvertygelse, skrifva
oupphörligen; och att allmänheten sättes i vana att läsa dem.
Den franska nationen är, som man vet, böjd för moder.
Af modesjuka har den så allmänt läst och beundrat
Voltaire, Rousseau, Diderot etc. Bringom dygdige författares
arbeten i lika rop, görom läsningen deraf till en
sällskapspligt, och den goda saken är befästad!
För styrelsen af de allmänna tänkesätten borde en
särskild konselj inrättas, samt en stats-sekreterare med
en byrå för opinionen förordnas. Ifrån denna byrå skulle
boktryckerierna efterses och kontrolleras, ämnen till
författare utdelas, planer till de filosofiska begreppens
undergräfvande uppgöras, underrättelser om tänkesätten i
rikets särskilda provinser månatligen infordras, o. s. v. Kort
sagdt, den skulle vara medelpunkten för all verksamhet
på opinionen. Med denna byrå skulle polis- och
finansdepartementerna hafva en nära förening och agera
gemensamt. Sysslorna dervid borde vara såsom en
belöning förbehållna sådana författare, som ådagalagt någon
särdeles skicklighet att leda tänkesätten, och en god
vilja att göra det till fördel för den goda saken.
Författare måste med ett gemensamt band
sammanhållas och ledas till det goda ändamålet. Spridda
förfalla de antingen till overksamhet eller afvika på
villostigar. Ännu farligare är det, om de få tillfälle att utan
uppsigt sammanrota sig. Allt detta insåg kardinal
Richelieu, en minister, som, ehvad man ock må säga om hans
karakter, dock alltid kommer att bibehålla ett utmärkt
rum ibland stora statsmän. Han fann både, huru mycket
inflytande hans tids snillen kunde hafva på nationens
tänkesätt och seder, och huru mycket de voro böjda att
deraf göra ett egensinnigt och skadligt bruk. Tio eller
tolf ibland dem hade redan börjat en hemlig
sammansättning. De råkades hos en af sina vänner, hvilken de
utvalt till sin sekreterare. Der öfverlade de om sina
arbeten, och meddelade hvarandra sina idéer. En annan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
