- Project Runeberg -  Några tankar om sättet att upprätta och befästa den urgamla franska monarkien /
32

(1871) [MARC] Author: Hans Järta - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skola de oförtöfvadt i ett bihang till denna skrift varda
allmänheten meddelade.

Frankrikes förhållande till utrikes makter återstår
för mig nu att betrakta. Detta land behöfver fred, till
dess det kan återvinna nog styrka för att åter spela en
lysande rol på den europeiska skådeplatsen. Konung
Ludvig XVIII lärer således söka att bibehålla de mäktiga
furstars vänskap, hvilkas uppoffringar han har att tacka för
sin återvunna krona. Deribland intager kejsar Paul
ostridigt ett hedersrum. Hvad kan väl vara
oegennyttigare, hvad ädelmodigare än hans deltagande i kriget mot
republikerna. Han hade visserligen ingen ting att befara
för sitt land af dessa aflägsna missfoster af stat, hvilkas
snara invärtes upplösning alla rättsinnade statsmän
förespådde; han behöfde ej, under sin visa och allvarsamma
styrelse, befara, det upprorsandan skulle utbreda sig till
hans lyckliga och lydaktiga folk, men han såg en åldrig
tron störtad af våldet och ursinnigheten, han såg en
välgörande religion utträngd af gudlösheten och lasterna,
han såg millioner menniskor på branten af den
revolutionära vulkanen, och hans ädla hjerta frågade ej den
korttänkta, lågt sluga politiken om råd, utan beslöt sjelf,
efter de lifliga rörelser, som kärleken till Gud och nästan
väckte. Full af den dygdiges harm och af den starkes
hopp utsände den store kejsaren till mensklighetens
räddning dessa tappra ryssar och kossacker, hvilka, ledda af
den störste fältherre verlden någonsin sett, utförde det
vigtigaste värf, som någonsin legat menniskovännen om
hjertat. Efter allt detta vore det visserligen icke
underligt, om konungen af Frankrike ansåge den ryske kejsaren
såsom sin trognaste bundsförvandt och handterade hans
ambassadör med en särskildt aktning. I anseende till
ländernas aflägsenhet lärer högstbemälde konung icke
heller kunna på annat sätt än detta bevisa sin erkänsla
emot sin och mensklighetens frälsare.

Konungen af England samt hans verksamma
ministér ega ock de mest giltiga anspråk på franska
konungens aktning och tillgifvenhet. Hvilket ädelmod, att med
åsidosättande af den afund, som ifrån längre tid tillbaka
rådt emellan Frankrike och England, vidtaga de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 11 10:44:41 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jhtankar/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free