Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FANNY.
Ack, den som ändå kunde alltid vara så glad
som pappa.
BERTHEL.
Hela skapelsen är ämnad att vara glad, min
flicka. Foglarna sjunga, fiskarna hoppa, skatorna
skratta, orrarne spela och kalfvarna dansa. Endast
de arma åkarhästarne stå och hänga läpp, men inte
är väl jag någon åkarhäst, fast jag är utkörd af min
gumma.
FANNY (ser sig omkring).
Men här bo ni ju rätt småtrefligt. Åtminstone
är här mycket ljusare och gladare än på den lilla
dystra kammaren, der sjökapten nu bor.
BERTHEL.
Och mycket friare se’n. Vi ha rättighet att gå
ut och in genom hvilken springa som helst i väggen.
HERMAN.
Har du sett sjökaptenen, Fanny?
FANNY.
Han har ett par gånger stått vid sitt fönster.
Han ser så sorgsen ut, att det gör en ondt i själen.
Gu’ vet hur han kan vilja bo på den lilla mörka
kammaren. Det ligger säkert någon hemlighet
härunder. Och all uppassning förrättas af hans matros;
det har han låtit oss veta. Men nu törs jag ej dröja
längre (skyndar till dörrn, der hon ett ögonblick lyssnar).
Nej, adjö nu! Så fort himmelen blir klar, så hviftar
jag med min näsduk i fönstret. Men kors så här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
