Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
GREFVINNAN.
Ja, vansicnig, om det sista hoppet brister.
(rycker halsduken af Herman.) Nej, det brister icke! Gud
har hört en förtviflad moders böner. Vill ni ännu
bedraga mig, Berthel? Se här det lilla eldmärket på
venstra sidan af halsen. O! min son, min — — —
BERTHEL (med konstladt lugn).
Nej, ni bedrar er, fru grefvinna! (sakta till
Herman) Ditt löfte, olycklige!
HERMAN (kufvande sin rörelse).
Ja, ni misstar er, fru grefvinna! Denna fläck är
icke något födelsemärke.
BERTHEL.
Det är sannt.
GREFVINNAN (utom sig af smärta,
bönfallande).
Här, på mina knän, besvär jag er, Berthel.
Bedrag mig icke, svik inte mitt sista sjunkande hopp!
Låt icke förtviflan gora mig vansinnig!
BERTHEL (med hopknäppta händer).
Gud i himmelen förlåte mej, arme man, men
jag kan inte stå här och ljuga längre.
GREFVINNAN (störtar i Hermans
armar.)
O, min son, min älskade son!
HERMAN (stel och orörlig, men
kämpande med sin känsla).
Fru grefvinna — ni —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
