Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
SARA.
Nu är du min snälla flicka. Nu ska du få gå
med mej och se på Hummelgårdsfesten i morgon
afton. Och för din skull ska jag också bjuda de
odågorna Berthel och Herman (går uppåt fonden).
FANNY (med darrande röst).
Herman, Herman! Hvarför har du svikit mig!
Du var min ende vän på jorden.
SARA.
Se så, kom nu min flicka, så ska’ vi gå och
profva din nya klädning. Du ska’ vara mycket fin
när du råkar öfversten. (De gå.)
RUDOLF (ännu skrifvande).
Nå, Jakob, hur trifs du hemma?
JAKOB.
Kalla mej Djäk, herr kapten, som vanligt. Jag
vill inte ha något Svenskt namn numera.
RUDOLF.
Nå, Djäk, hur trifs du?
JAKOB.
Illa som fan. Jag mötte i går en gammal
bekant, och han kallade mej för »Långholmarn.» Han
sprang sin väg, annars hade jag väl holmat honom
för örat. Inte rådde jag för, att jag var sjuk och
fattig och försvarslös, inte var det mitt fel, att jag
satt på Långholmen. Men kan di glömma’t, måntro,
fast det ä’ för fyra år se’n?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
