Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
BERTHEL (för sig).
Gudskelof! Han vet inte att han eger en son.
(Högt) Och min bror, hvar finnes han?
RUDOLE (allvarligt).
Han har slutat sitt arbete för alltid.
BERTHEL (knäpper sina händer).
Herre Gud! Så skulle vi ändå aldrig råkas mer.
Han var den enda anhörig jag ägde; men hvad vet
ni om hans öde, herr kapten?
RUDOLF.
Den olyckliga natten uppnådde jag simmande er
brors fartyg, och vi afseglade. Den sjuka kaptenen
dog under resan, och er bror blef af sina redare
vald till hans efterträdare. Vi hade fattat vänskap
för hvarandra och följdes åt på hans handelsresor
utåt Nordamerikas kuster. Mina kunskaper blefvo
honom nyttiga, och snart köpte vi oss tillsammans
ett eget fartyg. Våra handelsspekulationer lyckades
öfver all förhoppning, och efter några år blefvo vi
båda nybyggare i närheten af hvarandra. Tre gånger
har han skrifvit bref till er, utan att veta er adress,
och i dessa bref har han på min önskan utgifvit
mig såsom död, och död är jag ju också för mitt
fosterland. För ett år sedan krossades han, under
en nyodling, af ett fallande träd. Han dog en hastig
och lätt död, och lemnar efter sig en vacker
plantage och sina underhafvandes välsignelser. Vi ha
nemligen samlat omkring oss två små kolonier af
fordom olyckliga landsmän, som nu lefva glada och
arbetsamma i en bördig och naturskön trakt. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
