Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
ARON (tar en stol, sätter vid
byrån, klättrar upp).
Den som vågar, han vinner. — Ah, se der har
jag hela sällskapet.
RUDOLF.
Nej, jag måste ha glömt papperen ombord.
Emellertid är ni en förmögen man, min redliga Berthel,
och jag lyckönskar er af allt mitt hjerta. Vill ni
sälja plantaget, har ni redan flera köpare, och flyttar
ni sjelf öfver till Amerika, så bli vi säkert goda
grannar (trycker hans hand).
ARON.
De papperen ska’ vi ha, kosta hvad det vill.
SARA.
Ja, kosta hvad det vill!
BERTHEL.
Herre Gud, om jag bara kunde omvända min
gamla galanta till en beskedlig gumma. Men jag är
rädd för, att hon behöfver vändas för många gånger.
SARA (näftigt).
Den förrädarn!
BERTHEL (sakta).
Tyst, jag tyckte hon talade derinne i sin kammare.
ARON.
Håll i byrån, Sara.
HERMAN.
Öfverste Melchers kammartjenare ä’ derinne.
De lyssna kanske på oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
