Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
HERMAN (ännu förvirrad).
Hur har ni kommit hit, fru grefvinna?
ÖFVERSTEN.
Genom dörrarna, herr Berthel. Det kan väl
vara olika uppgångar, och till och med olika
byggnader, som skilja äkta makar, men något samband
måste det väl ändå finnas, och denna sträcka af rum,
min herre, förer till min hustrus kabinett.
HERMAN (med förvåning).
Er hustru?
ÖFVERSTEN.
Ja, tala nu ostördt med henne om
målningsaffären. (Sakta till grefvinnan:) Och ni, min grefvinna,
klaga inte öfver brist på ädelmod hos en man, som
besparar er mödan af den långa promenaden till
Humlegården. (Grefvinnan blir bestört. Öfversten, med
ett satiriskt leende, i det han går:) Ödmjukaste tjenare!
NIONDE SCENEN.
GREFVINNAN. HERMAN. I slutet ARON.
GREFVINNAN.
Han har upptäckt vårt möte, min Herman, och
hans misstankar äro nu ledda på andra, men lika
farliga, vägar.
HERMAN.
Jag var nära att nyss förråda mig, ty han lät
mig förstå, att ni förtrott honom allt, och jag visste
inte, min mor, att han var er man.
GREFVINNAN:;
Jag hade glömt att säga dig det. Men hvarföre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
