- Project Runeberg -  Barnhusbarnen eller Verldens dom /
149

(1849) Author: Johan Jolin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

149

GREFVINNAN.

Nej, skynda åter in till ditt gömställe, Fanny
Man kan lyssna på oss här, och nya snaror äro
kanske redan utlagda.

FANNY.

Jag lyder er så gerna, fru grefvinna. Farväl så
länge, Herman; vi råkas snart. Var glad och hoppas.
(Går ut till venster.)

ELFTE SCENEN.
HERMAN. GREFVINNAN.

HERMAN.

Men, min mor, ni misskänner er egen make.

Öfversten vill endast Fannys bästa.
GREFVINNAN.

Min stackars Herman, också du har, likt en
döfvad fogel, fallit inom ringlarna af denna tjusande
ormnatur. Du är dårad och bedragen.

HERMAN.

Men, min mor, jag kan inte yppa för er den
hemlighet, han förtrott mig. Jag kan endast säga
er, att han har heliga rättigheter till Fanny.

GREFVINNAN.
Heliga rättigheter? Ah, det anar mig någon ny
list. Han har kanske sagt dig, att Fanny är hans dotter.
HERMAN (förlägen).
Nej, min mor.
GREFVINNAN.

Du är ingen öfvad lögnare. Ditt öga röjer dig.

Ja, han har sagt dig det. Men himlen ska’ kanske

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 10 17:11:14 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jjbarnhusb/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free