- Project Runeberg -  Barnhusbarnen eller Verldens dom /
186

(1849) Author: Johan Jolin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186

RUDOLF.
Jag har, liksom Oden vid Mimers brunn, satt
mitt öga i pant för törsten efter kunskap.

(Dansmusik, promenade; — gästerna draga sig utåt.)

GREFVINNAN (häftigt).
Rudolf, hvarför har du gjort mig denna smärta?

RUDOLF.
Leonora, förebrå mig inte, jag kunde inte resa
utan att ännu en gång få se dig.

GREFVINNAN.

Men hvarför är Herman här i sådan förklädnad?
Min man har upptäckt er begge. Fly härifrån,
innan det är för sent.

RUDOLF (med dyster smärta).

Det är kanske redan för sent. Jag vill spela
min röle till slut, den må nu sluta hur tragiskt som
helst.

KAMMARJUNKAREN (kommer uppbju-

dande till grefvinnan).
Promenaden, fru grefvinna.

(Kammarjunkaren och grefvinnan gå.)

NIONDE SCENEN.

RUDOLF. Strax derefter HERMAN.

RUDOLF (allena. Dansmusiken
höres sakta).

Hon måste dansa, den arma, dansa medan
hennes hjerta sönderslites. Och dessa toner, hvad de
martera mig. De likna vildarnes segerdans kring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 10 17:11:14 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jjbarnhusb/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free