Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
ARON.
Ja, det vete Hin håle! Men se här är
grefvinnans skrin. (ser sig försigtigt kring, uppvecklar sedan
näsduken.) Känn, Sara, det väger inte så litet.
SARA (stirrar med fasa på
skrinet).
Herre, min himmel! Ser jag rätt! Det är ju
Fannys juvelskrin, som jag för flera år se’n gräfde
ner, och aldrig vågat röra. Aron, Aron! Vi &
förrådda, förrådda!
ÅRON.
Ah, för fan, då har jag gjort en laglig stöld; det
är din rättmätiga egendom, Sara.
SARA.
Ja, nog är det sannt. Jag ska väl inte ha klädt
och födt flickungen för intet.
ARON (besinnande sig).
Men då ligga inte papperen här i skrinet;
förbannelse öfver alla dumheter! Och intet lås; jag slår
sönder skrinet.
SÅRA.
Nej, nej, jag vet hvar fjedern sitter. Ge hit!
(trycker på en fjeder.) Så ja, nu ä’ locket öppet.
ARON.
Se, der är papper, om det är de rätta. (han
beser dem vid lyktan.) Ah, se så präktiga smycken
derunder!
SARA.
Ja bevars. (med stigande glädje.) Dagboken, gif-
termålskontraktet och dödsattesten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
