Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
FÖRSTA HERRN.
De ropa om hjelp derute på strömmen, på an-
dra sidan bron, der lyktan lyser.
LÖJTNANTEN.
Der borta under medlersta hvalfvet.
(Rop på långt afstånd af Aron och Sara: Hjelp!)
FÖRSTA HERRN.
Lyktan slocknar. båten sjunker! Det var kanske
han, som sökte rädda sig, och stjelpte den.
LÖJTNANTEN.
Nej, han flöt närmare land. Se der ha de
honom fast! Nej, nu sjönk han. Fördöme en sådan
otur! ;
FÖRSTA HERRN.
Den olycklige!
LÖJTNANTEN.
Det har jag att tacka min godhet för och herrns
fördömda böner.
(Soldaterna återkomma, den ena bärande Rudolfs hatt.)
SOLDATEN (med hatten).
Jag kunde endast rädda hatten, herr Löjtnant.
Den stackars karlen gick till botten.
LÖJTNANTEN.
En så’n förbannad otur! Tag hatten hit, det blir
ändå en trophé, som skall glädja balsällskapet.
(skyndar ut, medan de öfriga synas ifrigt samtalande.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
