Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
PATRON (slår Alexander på axlarna). Nå, kan
du inte svara mej?
TREDJE ELEGANTEN. Jag är förstummad af
lutter beundran. Farbror ä en så’n fullkomlig Dan-
dy i hela sitt väsende, att man skulle tro farbror
vara en gengångare från Gustaf den Tredjes hof.
FÖRSTE ELEGANTEN, När jag ser Herr Patrons
lifliga ögon, påminner jag mej ovilkorligt Tegnérs
ord om samme kung: ”En blick till hälften örn,
till hälften näktergal.”
ANDRE ELEGANTEN. Ett enda besök hos Ke-
ding, och man skulle tro att ni, iklädd den nya
kostymen, nyss gjort Er lysande debut i stora verlden.
PATRON (förtjust). Bravo, mina Herrar, bravo!
jag tycker om er. Vi soupera på Casino, mina her-
rar, för efterpjesen ä’ en dram, och så’nt står jag
aldrig ut med. Det ä& en egenhet hos mig, det.
Hur ä’ det, står Herrarne ut med efterpjesen?
ALLA. Nej, då, nej, gubevars!
PATRON. Bravo! bravo! Hör nu, mina Herrar,
ha ni era vägar åt Qvicksala till, så helsa på mig.
Der ska bli ett nytt lif hädanefter; jag ska ha mig
en inspektor, och ämnar inte längre gå der, som
dagsverkare, inte. Jag vill börja om mitt lif för
tjugu år tillbaka; jag har väl inte fått helsa, styrka
och ett godt utseende, för att lägga ner dem på en
landtgård, liksom gamla tanterna lägger ner ett friskt
äpple att skrumpna i en potpurikruka. Nej, hur
var det han sjöng derinne, den der tokfan, der;
Jo (sjunger på melodien: ”Jag mins den ljufva tiden.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
