Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
en gammal ungkarl, så att glädjen gick genom merg
och ben på mig.
WILHELMINA. Patron är visst sjelf ungkarl?
PATRON (iitet brydd). Ja — jaha — gudske-
lof, — eller gunås, rättare sagdt, det ä’ en egenhet
hos mej, det (sätter sig ned nära Wilhelmina). Det
finns likväl tillfällen i lifvet, då man gerna skulle
vilja frångå sina egenheter.
GARDIN. Nu blir det visst uppgörning. Mina,
reta mej inte!
FRUN (för sig). Han ä ungkarl, gudskelof!
GARDIN. Se, gudmor sitter der och tackar
Gud, för att hon fått det så långt; och det här ska
jag smälta!
WILHELMINA. En gammal man kunde dock
ofta behöfva ett stöd, när åren bli för tunga, en vän-
lig hand, som — — —
PATRON (fattar Wilhelminas hand). Som, som
leder den gamle, troget som hunden leder den blin-
de. Mamsell Wilhelmina, hvarifrån har Ni fått Era
vältaliga ögon?
FRUN (för sig). Hvad nu då? Hvad ä” det han
säger?
GARDIN. Hon har glömt uppgörningen med
mej, alltsammans har hon glömt. Och jag ska stå
här och hålla till godo med allt det här? — Nej — ——-
- TREDJE ELEGANTEN (kommer skyndsamt ned åt
seenen). Vill herrskapet se på snabblöparn, så kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
