Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
Hur hviftar icke hundet
på svansen åt en välklädd man,
men säg mej, hvad är grunden?
på tiggar’n skäller han.
Hur mången har ej knipit
en fästmö i sin nya frack,
sen han förgäfves gripit
till o! och ve! och ack!
Hur ofta har syrtouten,
och västen, fin och ren och hvit,
i vigtiga minuten
ej räddat ens kredit?
Ja mången född med felet,
att vara af en tölpnatur,
har dragit sig ur spelet
blott med en fin bonjour.
Ack ja, hvem skulle hålla
rättvisans tunga vågbalans,
om så man kunde trolla
att kläder aldrig fanns?
De arma och de rika —
törs jag väl säga ordet ut? —
de blefve alla lika
hvarann” en gång till slut.
Kom, låt oss derför bedja
till skräddarena att de ej,
en dag i jägarkedja
gå bort att dränka sej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>