Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lesterat drifwa, bruka och behålla;" dock förbjöds sökanden
"wijd detta privilegii förlust", att något annat än "Rännevärcke"*)
inrätta derstädes, och på det han sin använda bekostnad
någor-ledes skulle tillgodonjuta, förunnades honom sex. års frihet från
alla afgifter för hvad som under denna tid kunde tillverkas,
hvarjemte medgafs, att han likasom andre bruksförvaltare och
bergsmän, för sitt "nödtorftige" bruksfolk skulle åtnjuta frihet
från utskrifning, "med hvad mera bergsprivilegierne i sig sjelfva
förmå och innehålla."
Härmed var grunden således lagd till bruksanläggningen
vid Finnån.**) Rörande brukets tidigare öden torde här
för-tjena att i hnfvudsak återgifvas hvad en sednare egare till
detsamma, rådmannen Joh. Petre i Nora, uti infordradt yttrande af
Konung Karl XI:s reduktionskommission, säger derom: — —
Anders Hindersson var alltså hammarns förste fundator,
och uppbygde densamma med största besvär och omkostnad i
en afsides belägen och obeqväm ort uti ödemarken, dit ingen
kunde resa om sommaren till lands frän stora landsvägen för
mossar, insjöar och berg, ej eller någon körning kunde göras.
Rännverkssmide (Zefrenfeuer arbeit) kallades vid stångjernslillverkning
den arbetsmetod, hvarigenoin smidigt jern erhölls direkte i öppen härd af dertill
passande malmer. Grunden till detta sannolikt mycket enkla och ofullkomliga tillverk—
ningssätt låg deruti, att alla godartade malmer, d. v. s. sådana som icke föra
svaf-vel eller fosfor, och i synnerhet åtskilliga rika jord- och myrmalmer, som vanligen
innehålla mer eller mindre kalk, äga den egenskapen all vid måttlig smälthetta
“fär-ska“ tillsammans eller reduceras till smidighet, dä de deremot vid högre grad af
hetta i höga masugnar gå till smältning och i flytande form förvandlas till tackjern.
Af dylika godartade malmer erhölls vid rännverkssmide smidbart jern endast genom
nedsmältning på dertill inrättade härdar, som voro inslagna med mycket stybbe. Vid
sådant smide riktades smedens arbetsskicklighet särskildt derpå, att i den mån jernet
“färskade11 få detsamma förenadt i en smälta, samt att dervid noga tillse det slaggen
hölls i qvickt och flytande tillstånd och i rättan tid urtappades. Så snart smältan
var färdig lades den under räckhammaren. , • -
**) Att dét nya hruket. erhöll namnet F innån är förmodligen att tillskrifva
den omständigheten, att brukets anläggare Anders Hindersson varit.fin ne. Troligen
var lian en bland dem som inflyttade till Hellefors vid silfvergrufvornas första
upptagande. Efter försäljningen af det nyanlagda bruket år 1666 synes Anders
Hinders-son halva bosatt sig -i Nora stad. der han $edermera blef rådman, och ännu lefde
år 1678.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
