Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tunnor antagas utgöra don vanliga afkastningen. Brukets kolare
voro icke ålagde att lemna något: visst qvantum kol efter livarje
kubikfamn ved, “men den, som icke mäktade åstadkomma 16
storstigar utur en 14 käppars mila, skulle ej blifva här såsom
kolare bibehållen.“ Angående ortens skogshushållning i
allmänhet yttras, “att en efter rationela grunder drifven
skogshushållning synes ännu vara främmande för ortens innevånare. Fall—
svedning utan urskillning och en myckenhet getkreaturs
underhållande äro de missbruk, som hos en och annan bland
allmogen äro rådande (ill stor skada för skogarne“.
Jerntillverk-ningen vid brukets hyttedelar och hammare anses kunna, med
egen skogstillgång, utan att de sednast gjorda uppflnningarne
eller förbättrade blåsnings- och smidesmetoder toges i
beräkning, uppbringas tiil 800 ä 850 skepp, pr år, ehuru härtill
skulle erfordras 1,425 storstigars kolning, hvilket belopp
Hed-blad likväl anser utan olägenhet kunna tagas af den i allmänhet
mycket goda skogsmarken; och, säges det vidare, “om de
förhoppningar uppfyllas, hvilka sig yppat, att genom nyligen gjorde
uppfinningar vid tackjernssmältningen och stångjernssmidet
bespara en märkclig myckenhet af det hittills vid denna
håndtering erforderliga bränsle; så bör det ej vara underkastad!
tvif-vel, att årliga tackjerns- och stångjernstillverkningen vid denna
bruksegendom, derest förståndiga skogshushållningsgrunder
iakttagas, kunde uppdrifvas dertill, att nära 1,000 skepp,
stång-jeru härstädes årligen åstadkommos. “
H o f rät t sr 6 dets yttrande om jernhandteringen i allmänhet
vid afgifvande af föregående berättelse är af ganska stort
intresse, då man betänker, att detta afgafs för 37 år sedan,
under ett tidskifte, då en friare uppfattning af våra
näringsförhållanden ännu hörde till sällsyntheterna. Ehuru samma
yttrande i viss mån kan anses främmande för denna historik, torde
det dock vara fortjent att här återgifvas. — Det heter
nem-ligen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
