- Project Runeberg -  Våra teater-förhållanden. Betraktelser och uppsatser /
132

(1870) [MARC] Author: Ludvig Josephson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Artisterne, Publiken och Kritiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oss tala uppriktigt: nog ha vi det!? — De visa sig
vanligen sällan inom de Kgl. teatrarnes murar, men
så mycket oftare inom hela det öfriga landets.

Yår hufvudstadspublik har fördömt »Sköna
Helenas» och »Blåskäggs» upptagande på Kgl. scenen;
den har urladdat sig svåra tillmålen om de styrelser
•som vågat detta, men den har aldrig haft mod att
genom en allmän, genomgående hvissling göra ett
slut på det klandrade. Man har fredligt lemnat
teatern och låtit den dåliga saken dö af sig sjelf. Det
sättet duger också och är för trefnaden inom
teaterhuset bra mycket heldre att föredra. Men ändå ...
hvarför sitter vår publik så lugnt och åhör sådant
som den sednaste tyske gästens uppträdande som
svensk-tysk Joseph? En opinionsyttring, om än
aldrig så svag, hade väl då varit på sin plats... och
om nu »Frou-Frou» skulle vara ett så farligt stycke,
som de flesta tycka medan de med spändt intresse
följa med den lika intressanta som pikanta
handlingen och dialogen, och hvars upptagande jag
upp-rigtigt måste bekänna hör till de minst farliga fel
teaterdirektören låtit komma sig till last, hvarför ej
ge sitt ljudeliga, moraliska missnöje tillkänna? —
Denna liknöjdhet i yttre måtto skall alltid narra
teaterdirektörerne till vidare försök inom det
oskönas eller tvetydigas gebit, ty de hålla sig mer till
publikens än kritikens yttringar. Vore icke således
af alla skäl ett lifligare uttryck af belåtenhet eller
missbelåtenhet inom våra teatersalonger af behofvet
påkalladt? och vid så vigtiga stundande
tilldragelser som t. ex. herr Arnoldsons afgång från vår scen,
skola vi då sitta helt lugna, fast med grämelsen i
hjertat, och nicka vänligt uppmuntrande till Kgl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:36:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jlteater/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free