Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och intet hjerta i dess hjerta bor!
Det stilla lugn, du på dess kalla änne skådar,
Ett hafslugn är, som endast stormar bådar.
Flyg ej så glad uti de nakna armar,
Som vinka dig ifrån Sirenens strand;
Vänd om! ty säkert himlen sig förbarmar;
Bryt sönder alla falska blomsterband;
Stå glad på gruset utaf lyckligare öden,
Med kraft till lifvets värf och mod till döden!
Se, hur en skaldesjäl i lifvets strider
Ur lidelsernas eld-dop stiger ned,
Välsignelse och ljus och frihet sprider,
Och räknar det, men aldrig hvad han led.
Se’n som en segersång ur lifvets kalla hvimmel
Går skalden hem till sina toners himmel.
Så diktens milde genius ljuft hugsvalar,
Hvad lifvet bröt, och herrligt är hans bud:
Drag ut, du yngling, öfver haf och dalar
Med glädjen, harpan, kärleken och Gud!
Dränk uti välljud alla menskans skilda öden,
Och sjung om lifvet och välsigna döden!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
