Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och på hans läppar sofva segerbud;
Blyg, bakom löjet i hans öga, dröjer tåren,
Och Zefir leker i de rika håren.
Som stjernan står utöfver öde heden
Och lyser i dess töckensvepta natt,
Så i hans själs Miltoniskt dystra eden
Bland minnets skuggor diktens stjerna satt
Och silfverblek såg ned i kratern af hans hjerta
Ur mörka skyar af oändlig smärta.
En ann’ Childe Harold irrar han kring jorden
Och tror på intet och besjunger allt;
Som drufvor rusa i Don Juan orden, —
Och ändå blåser det så isigt kallt
Ur detta Kains-mord, hvaråt en djefvul skrattar,
När bödelslusta broderhjertat fattar.
Det samma Byron är, hvars toner falla
Så ofta hop till en elegisk dröm,
Hvars längtansfulla svanljud återkalla
Så mången himmelsk bild på lifvets ström
Från dessa paradisiskt oskuldsljufva tider,
Då menskan älskar mer och mindre lider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
