Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Hvad, är det sannt, att guldet plägar gifva
Sitt lumpna evangelium åt Er?
Då skola vi på Edra grafvar skrifva
Den blodsdom, Eder sköna bragd begär: —
Gån bort och offren Er i Musulmannens leder, —
Förbannelsen och hämnden följer Eder."
Så domen öfver slafvar Byron ryter
Och straffets åskeld i hvar blick han bär;
Ej mera talar han — en blodström bryter
Ifrån hans mund; och stum och bleknad der
Intill sitt trogna bröst han Hellas’ fana sluter
Och den med hjertats purpurvåg begjuter.
Han segrat! — Sulioten står och gråter
Kring sin Messias, beder i hans namn,
Att Gud och Hellas deras brott förlåter;
Men segrarn sofver tungt; — uti hans famn
Ses fanan, som en brud, af helig rysning skälfva,
När blodets massor mot dess duk sig hvälfva.
”Ej strides mer i dag!" — med klingan dragen
Maurokordato genom hären flög —
flDu segrat Hellas! — Furien är slagen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>