Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De evigt gröna under himlar blå-,
Då kärlek satt och lekte i mitt Öga —
En kärlek, än för ren att ha’ ett namn,
Då verldens stormar störde mig så föga,
Ty hela verlden var min moders famn.
För dessa kära namn af fader, moder
Jag beder och jag tackar Dig i dag;
Snart fara äfven de på glömskans floder,
Och ensam på min skumma strand står jag; —
Men jag vill resa vårdar i mitt hjerta
Och bädda der åt dem för hvilans ro
Och göra vallfärd dit från lifvets smärta
I helig kärlek och i ödmjuk tro.
Der vill jag viga mig åt Dina strider,
Der vill jag hvila ut från stormens gny,
Och när min själ i örtagården lider,
Till mina sparda barndomsminnen fly,
Bland hvilka först jag lärde mig att stamma
En bokstaf efter det af lifs ens ord,
Soin är på engång ariaregn och flamma
För allt, som tror, i himmel och på jord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
