Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nog minnes jag barndomens lyckliga tid
Med lekarnes oskuld och lekarnes frid
Och englabesöken i drömmen;
Men verlden kom snart och lad’ ar uppå år,
Och gaf den mig fröjder, nog gaf den ock sår —
Långt fjerran jag fördes af strömmen.
Det hägrade skönt,— hvad det skiftade
grannt!—-Och allt, som blott lyste, jag tänkte var sannt,
Och följde så sorgfri på färden;
De heliga barndomens berg jag förlät,
Och ögat det log, medan oskulden gret. —
Snart stod jag en främling i verlden.
Till barndomens kullar jag nalkas igen, —
Men står någon famn mig väl öppen der än,
Dit jag kan med kärlek få falla?
Ej tror jag mer verldenes villande råd;
Ett vågar jag tro blott, att himmelens nåd
Står öppen för mig som för alla.
Du barn, som försonade himmel och jord,
Du lifsens och kärlekens eviga ord,
Kom, Gudason, gästa mig åter!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
