Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur pass stor skärf bör man åt henne kasta ?...
För all del, ej för stor och sedan — basta!
Så verlden dömmer. — Sångmön ödmjuk böjer
Sin hjessa ned för dess orakelsvar.
Med ljuft behag hon snart dock blicken höjer
Till fria himlar, der sitt hem hon har,
Och mäktigt, om ock blodigt, hennes finger
Utöfver lutans gyllne strängar springer.
Spartanen lik, sin slöja tätt hon sluter
liring sår, som öppna gå på hennes bröst,
Och om hon stundom äfven tårar gjuter,
De droppa klangfullt ned i hennes röst,
En våg, som öfver diktens perlsand flyter,
Af speglar allt och allt i fägring byter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>